Mjölktänder: Allt du behöver veta om barns första tänder

Mjölktänder är de första tänderna som en människa får. De börjar tränga fram vid en ålder av cirka 6-8 månader och ger plats för de permanenta tänderna när barnet är runt 6 år. Mjölktänder är av stor betydelse för barnets tuggförmåga och inlärning av korrekt tal. Det är därför viktigt att veta hur man ska ta hand om dem.

Allt om mjölktänder

De första små tänderna brukar komma fram när barn är runt sex till nio månader. Det kan klia och göra lite ont i tandköttet när de tittar fram. När barnet blir tre år har oftast alla mjölktänderna kommit fram.

Tandutvecklingen är en process som styrs helt av generna och börjar redan tidigt i graviditeten, mellan vecka 14 och 18. Detta gäller både mjölktänder och permanenta tänder. Mjölktänder, även kända som primära tänder eller barnets första tänder, dyker vanligtvis upp hos spädbarn från sex månaders ålder och framåt.

För att vårda barnets mjölktänder på bästa sätt är det bra att börja borsta tänderna så snart de första mjölktänderna dyker upp. Använd en liten tandborste med mjuk borste och en liten mängd fluortandkräm. Man bör även hjälpa sitt barn att borsta tänderna två gånger om dagen, morgon och kväll, tills barnet kan göra det på egen hand.

Att välja rätt kost för barnet är också viktigt för att bibehålla god tandhälsa. Undvik frekventa mellanmål med socker, som karameller och läsk, eftersom det kan leda till hål i tänderna. Se till att barnet får en balanserad kost rik på kalcium, som stärker tänderna och skyddar dem från karies.

Att bevaka barnets tandhälsa genom att regelbundet besöka en tandläkare för kontroller och behandling vid behov är en annan viktig faktor. Tandläkaren kan ge råd och stöd för att hjälpa till att upprätthålla god tandhälsa och förhindra eventuella framtida problem.

Vad är mjölktänder?

Mjölktänder är människans första uppsättning tänder, kallade primära tänderna. Dessa tänder utvecklas redan under embryotiden men blir synliga under spädbarnsåldern. Människan är difyodont, vilket innebär att det uppstår två uppsättningar tänder under livets gång.

Färgen på mjölktänderna är oftast mer åt det blå/vita hållet och påminner om mjölkens färg, därav namnet mjölktand. Mjölktänder är anpassade för barnets mindre mun och är vanligtvis tunnare än de permanenta tänderna, vilket gör dem extra känsliga för karies.

Hur många mjölktänder har man?

Människor får 20 mjölktänder, varav 10 i överkäken och 10 i underkäken. Dessa första tänder börjar dyka upp när barnet är omkring 6-12 månader gammalt. Vid cirka 3 års ålder brukar alla 20 mjölktänder vara synliga. Tandväxling, där mjölktänderna byts ut mot permanenta tänder, inleds vanligtvis när barnet är runt 5-6 år och fortsätter till ungefär 13-års ålder. Efter att ha tappat sina mjölktänder består barnets garnityr av 28 permanenta tänder, exklusive eventuella visdomständer.

Så utvecklas mjölktänderna 

Efter att barnet har fyllt 12 månader fortsätter mjölktänderna att bryta igenom tandköttet i en mer bestämd ordning. Vanligtvis är det de centrala framtänderna som kommer först, följt av sidoframtänderna. Mellan 16 till 22 månaders ålder brukar de första hörntänderna visa sig. Därefter, när barnet är mellan 2 till 3 år, kommer de bakre kindtänderna, vilket fullbordar uppsättningen av 20 mjölktänder.

Dessa mjölktänder är inte bara viktiga för att tugga och tala, utan de fungerar också som platsbevarare för de permanenta tänderna som växer under tandköttet. Om en mjölktand går förlorad för tidigt, kan det leda till problem med utrymme för de kommande permanenta tänderna.

När tappar man mjölktänderna?

Vid 6 års ålder börjar barnen förlora sina mjölktänder och ersätta dem med vuxentänder. Mellan 7-8 års ålder kommer fronttänderna fram i både under- och överkäken.

Hörntänderna samt de sista kindtänderna utvecklas mellan 9-13 års ålder. Det är också viktigt att notera att det kan finnas individuella variationer när det gäller när mjölktänderna faller ut och nya tänder växer fram. När mjölktänderna lösts upp och de nya permanenta tänderna bildats, brukar växlingen från mjölktänder till permanenta tänder vara klar.

Mellanrum mellan mjölktänder – är det ett problem?

Mellanrum mellan mjölktänder är normalt och inget att oroa sig för. Mjölktänderna sitter ofta lite ojämnt i munnen och kan vara glest placerade. Detta rättar ofta till sig i och med att käkarna utvecklas och växer när fler tänder fyller käkarna.

6-års tanden

När barnet når 6 års ålder börjar de första permanenta tänderna, även kallad 6-års tanden, att ersätta mjölktänderna. Denna process kallas tandväxling. Tandväxlingen pågår fram till ungefär 13-års ålder.

Barn tappar tänder enligt en viss ordning. Det är vanligt att de första mjölktänderna som tappas är de framtida tänderna. Totalt kommer barnet att tappa 20 mjölktänder under tandväxlingen.

Det är viktigt att uppmuntra barn att sköta munhygienen noga under denna period för att undvika karies och andra tandproblem. Föräldrar kan hjälpa barn att borsta tänderna med fluortandkräm och säkerställa att de får regelbundna tandläkarbesök för att följa utvecklingen av både mjölktänder och permanenta tänder.

Tandsprickning och symptom

Tandsprickning är en naturlig process som inträffar när mjölktänder börjar bryta igenom tandköttet. Det kan orsaka några vanliga symptom hos spädbarn. Dessa symptom varierar mellan barn, men inkluderar följande:

• Hål i mjölktand: Tandsprickning är ett tecken på att det är dags att börja borsta barnets tänder för att förhindra hål.
• Irritation och ömhet: Barnet kan uppleva smärta när tänderna börjar bryta igenom tandköttet.
• Rött och svullet tandkött: Tandköttet kan bli rött och svullet på grund av trycket från de framväxande tänderna.
• Ökad dregling: Tendens att dregla mer än vanligt under tandsprickning.
• Stört sömnmönster: Sömnen kan bli påverkad, med t.ex. avbruten nattvila.

Tandsprickning och feber?

Tandsprickning och feber är ofta förknippade med varandra, men feber är vanligtvis inte ett direkt symptom på att tänderna är på väg. Om ditt barn har feber samtidigt som det upplever tandsprickning, kan det vara en tillfällighet eller bero på en helt annan orsak. Det är viktigt att hålla koll på barnets temperatur och konsultera en läkare vid behov.

Om det inte kommer några tänder

Ibland kan det hända att en mjölktand inte vill lossna, trots att den permanenta tanden trycker på underifrån. Detta kan leda till att den nya tanden växer bakom mjölktanden, vilket resulterar i dubbla tänder.

Om mjölktanden inte visar några tecken på att sitta löst bör man kontakta en tandläkare. Det kan bli nödvändigt att dra ut mjölktanden för att hjälpa den permanenta tanden att snabbt hitta sin rätta plats. Om detta inte görs kan det leda till problem med tändernas placering när barnet blir äldre.

Om barnet slagit ut en mjölktand

Det är lätt hänt att barn ramlar och skadar sig. Om oturen är framme kan en tand bli skadad i fallet. Om det är en allvarlig skada kan det bli nödvändigt att ta bort tanden. Det man bör vara extra uppmärksam på är att om tanden trycks upp vid fallet, kan den skada den kommande permanenta tanden som ligger under. I sådana situationer är det klokt att snabbt besöka en tandläkare som kan kolla på skadan och eventuellt ta röntgen.

Något man absolut inte ska göra är att försöka sätta tillbaka en mjölktand som slagits ut. Det kan nämligen riskera att skada den växande permanenta tanden under.

Ska man söka akut tandvård?

Det kan vara viktigt att snabbt söka akut tandvård för att säkerställa att den underliggande vuxentanden inte har skadats. En professionell tandläkarundersökning kan också avslöja om det finns några skador på tandkött, läppar och slemhinnor som orsakats av olyckan.

Om barnet bara har slagit av en bit av mjölktanden behöver situationen kanske inte hanteras akut, och i så fall brukar tandläkaren oftast bara slipa till tanden om den är vass. Däremot, om en större bit av tanden slås av, kan pulpan bli synlig, och det är då extra viktigt att ta barnet till tandläkaren för behandling.

Vilka rekommendationer finns gällande mjölktänder och godis?

Olika typer av godis och drycker kan innehålla höga halter av socker och syra. Exempel på sådana produkter är russin, kex, chips och sega godisbitar. Även drycker som juice, läsk och saft, som kan innehålla mycket socker.

För att ge saliven de bästa chanserna att göra sitt jobb bör man undvika att småäta. När man äter smått under dagen får inte saliven chansen att skydda och vårda tänderna ordentligt. Därför kan det vara bra med lördagsgodis, både för barn och vuxna. Genom att äta godis bara en dag i veckan får tänderna bara en ”attack” och saliven tid att jobba med att skydda dem.

Hur påverkas tänderna av napp?

Det är helt naturligt att små barn suger på napp eller tumme. Användning av napp kan dock påverka barnets tänder på ett negativt sätt om den används för länge eller när barnet är för gammalt. Det är därför viktigt att följa rekommendationer gällande när och hur länge barnet bör använda napp.

När barnet närmar sig tre års ålder kan det vara en bra idé att försöka bryta denna vana. Eftersom små barns käkar lätt kan formas, kan tänderna börja anpassa sig efter nappen eller tummen. Detta kan leda till att bettet förändras. Den vanligaste förändringen är att de övre framtänderna skjuts framåt och att tänderna i över- och underkäken inte möts som de ska. Lyckligtvis brukar detta rätta till sig av sig självt

Hur fungerar barntandvård?

Barntandvård innebär att ta hand om barns tänder, inklusive mjölktänder, för att förebygga och behandla problem som karies och ilningar. 

Tandvård för barn innefattar regelbundna kontroller hos tandläkaren, anpassning av kostvanor och korrekt tandborstning. Mjölktänder har tunnare emalj än vuxentänder, vilket gör dem mer benägna för hål. Fluorsköljning är ett sätt att stärka tänderna och minska risken för ilningar.

För att hjälpa barnet att undvika problem som karies och ilningar bör man vara noga med tandborstning morgon och kväll, samt begränsa intaget av sötsaker till en gång per vecka.

Vanliga frågor och svar